la colone vertebral

När man inte ens har riktigt berättat det för sig själv, då inser man hur bra man hållt hemligheter så andra inte heller märkt. Jag har ju fan inte en blekaste aning om någonting egentligen, just nu. Jag gick till och med till läkaren för att kolla om min dåliga sömn var det som låg bakom mitt klapprande hjärta. Stresshjärta, även kallat hjärtneuros sa han. Ville skratta åt honom. Ovetande är väl aldrig något som gjort mig speciellt upphetsad men jag har ju inte ångest. "och du kallar inte det för ångest?" sa han frågande. Och så gick jag hem och tänkte och var ytterligare lite sömnlös och kom fram till att mjoo visst har nog den snälla hjärtdoktorn rätt. Alltså ärligt talat Frida, du har ju panik. 

 

Jag jämför mig själv så fruktansvärt mycket med andra, deras prestationer. Blir näst intill äcklad av mig själv över hur skönt det känns i kroppen att träffa andra som inte heller gjort så speciellt mycket. Vill veta hur mycket pengar de har, vill veta om jag kommer vara den som först är superpank och måste sluta följa med på saker. Rädd att sunka ner mig, att komma efter, att inte komma någonstans.

 

Det jag varit bra på är att ta körkort fort, vara den enda med egen bil, den enda som flyttat hemifrån, i princip den enda som har ett jobb och som har pengar. Har en lägenhet men inget jobb och är därav svinpank. Ja men det låter ju svinfett Frida berätta gärna mer om ditt liv. 

 

Nästa gång ska jag skriva om allt som är vackert, de sakerna finns ju också.