Sov generösa jävel.

Egentligen vill jag ju inget annat än att ligga i en säng. Helst i mitt lilla flickrum med snett tak och alla färger. Ligga under täcket i flera dygn och inte röra på mig, äta något ibland, stirra i taket och lyssna på musik. Att någon kommer och kryper ner med mig och min pyjamas och bara pratar. Men låter mig aldrig lämna sängen. Behöver inte bli uppringd av personer endast för att de vill ha snus eller cigg. Behöver inte prata med folk som tycker att jag förstör deras planer för dagen eftersom jag inte är i stan så de kan gömma all sin sprit i min lägenhet. Behöver bara lyssna på musik som påminner mig om något och tar mig längre in i bubblan. Jag älskar min bubbla.
Då skulle jag lyssna på och minnas detta:

Postcarsd from Italy - Beirut.  Nervös tjej hemma hos Hannes första gången i nian. Spillde en hel kopp te på mig själv, golvet, hunden och nästan på hans bror. Men det gjorde inget sa han. fin kille

Money for nothing - Dire straits. Luft trummor spelandes i bilden, låten på högsta volym med pappa. Alla syskon har var sitt luftinstrument och vi är världens bästa band.

Ljuset -  Björn Afzelius. Erik och hans begravning. Hans skrivstil, sättet han går och spelar gitarr, och alla de förbaskat bra sakerna han sa. Tur att hans son är honom upp i dagen och sitter hemma i min soffa ungefär varannan vecka. 

Golden rings - Nina kinert. En kall ensam lägenhet med massa raggsockar under täcket massa nätter i hopp om att en speciell person skulle komma dit. OCh så gjorde han aldrig det:PpPpPpPp. Finns ju dock ingen låt jag somnar bättre till än denna 

My heart still beats for you - Anna Ternheim. Mammas låt till pappa när han ville flytta. En massa nätter med repeat och bläddrande i samma fotoalbum. Om och om igen.

River en vacker dröm - Håkan Hellström. Höst i lägenheten. Världens bästa lägenhet. 

Merry happy - Kate nash. Upptäckte i julen i sjuan att det är fantastiskt att bara ligga på sitt golv bland all skit och äta choklad och bara lyssna på denna skivan och skita i om ens bästa kompisar tycker man är den töntigaste någonsin, när man själv tyckte att de var det hemskaste personerna på jorden.

Misreble at best - Mayday parade. Världens finaste blaskigaste romantiskaste låt. Heartbroken brud i sjuan, blodigt allvar alltså. Tycker Sofia också. hihi

Cherry bomb - The runaways. Frida och Abelina hoppandes i underkläder i sängen en regnig sommar och låtsades vara joan jett och cherri. 

Sen skulle jag lyssna på dem och om igen. Sen skulle jag lyssna på annan musik. Kanske i en vecka eller så. Men det är ju bara önsketänkande. Nu ska jag vara generös och köpa massa jävla cigg åt folk som inte klarar av det själv.





Räknar mig lugn - Navid modiri & gudarna

Ibland behövs det hud för att känna, tid för att förstå och lukter för att minnas. Ibland behöver man ligga vaken en hel natt och tänka igenom vad man verkligen vill, och bara komma fram till att man trasslat till det i huvudet ännu mer.
En person sa en gång " du vet visst, men du vet bara inte om du vill säga det eller inte. Eller omd u vill erkänna det". Smartaste han sagt tyckte jag, men han själv kom tyvärr inte ihåg att han sagt det. Jag vet att jag imte vill vada runt i samma lera som i våras och vara förbannad över att jag inte lyckas ta mig upp på torra land igen.
Och så var det händerna mot huden på mina revben. Det är där huden och minnerna känns vid. Då ser jag inte skillanden på lera och gräs. Gräset kommer väl från början ut leran?
Jag vill att dessa händer ska fortsätta räkna mina revben. Kanske bara denna sommaren. Men sen räcker det. Inte en höst till. Inte en vår. Varför jag vill? Vet inte riktigt, men jag antar,
att du är typen som ser ut som ett mirakel i sina lockar.
Frida jag hörde att du inte sovit så mycket det senaste, kanske du bara ska ta och göra dte och sluta grubbla något så förskräckligt mycket.

Lättast är om du jag talar om för dig
att du skrämmer mig så
kanske då kan jag må någorlunda bra
och sova en blund eller två

Fyra mississippi
Jag räknar dina revben
Tre missisippi
Jag vill inte va med mer
Två missisippi
Plötsligt sitter du bredvid
En missisippi
Och jag räknar mig lugn
[ Lyrics from: http://www.lyricsmode.com/lyrics/n/navid_modiri_gudarna/rakna_mig_lugn.html ]
Lås in dina ögon de är för stora för sitt eget bästa
Lås in din mun tills den slutat vara så mycket läppar
Lås in dina smilgropar de är bara för mycket
Lås in ditt skratt och ditt leende och bara släng bort nyckeln







Om kärlek.

Till Ellen.
Lika svårt som det kan vara att bli av med känslor i början när man liksom inte ser några som helst anledningar till varför det inte är det enda som är logiskt i livet. Precis så svårt kan det vara att få tillbaka känslorna i slutet när man inte önskar någonting annat än att man inte behövde vara den hemska människan som skulle göra slut på det fina. Det som varit det absolut finaste man haft i sin världsbild.
Finns det något bra svar på frågan om vad man ska göra när man tvivlar? - Tror inte det.
Finns det ett bättre tankesätt som kanske lättar hjärtat lite? - Tror jag absolut.
Du tror att du är den hemskaste människan som existerar. Han kommer hata dig. Men du hatar ju inte honom, han är ingen bedrövlig människa som du aldrig mer vill se, men han kanske kommer tro det. Kanske inte så grovt, men hans tankebanor kommer absolut lite gå i de svängarna. Det svåra är att förklara och få det gjort utan att han tänker så, därför tvivlar du. Därför drar du ut på det, för du vill fortfarande ha honom omkring dig. Du vill bara inte att han ska gå runt i sin skimrande värld och säga "jag älskar dig" på telefon varje kväll.
För som Laleh sa" saying nothing is almost like lying". Du vill inte ljuga för honom så. Så du ljuger för dig själv och rabblar det som varit bra och hur fin han faktiskt är. För när du sagt det. Så rubbas tornet som ni byggt. Det måste inte alls raseras helt. Men det kommer definitivt ändra form.
Tyvärr tror jag, och har det så att när man väl börjat tänka så så kan jag inte bara helt vända om och få allting tillbaka. För han kommer inte ändra sig så mycket för din skull, och han ska inte göra det heller. Då är han inte ens längre den person som du blev kär i. Det låter som den jävligaste onda cirkeln som finns, och det kanske det är. Men det är och så som det hela är. Våra känslor ingår i vårt primära system enligt min mening.
Du kan inte hjälpa det eller ändra på det. Så läs det här, och tänk efter hur det känns. Det här är ändå inget annat än ditt liv, det mest vanliga och mänskliga som egentligen kan hända dig.
Du kan bara göra rätt för dig hur du nu än gör, och skulle du inte göra det så har du lärt dig något och växer av det. Några mer centimeter Ellen. Några mer centimeter av det som alltid kommer vara du som du alltid kommer ha med dig.
Och man ska inte vandra omkring och hålla sig själv när man är så förvirrad. Fråga dig själv, det är ju trots allt bara du som vet, hur klychigt det än låter så är det sant. Annars hade det inte användts så ofta som det gör. Det hade absolut inte blivit använt av mig.
The end  -  Laleh

RSS 2.0