Ni är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats

Denna vecka, speciellt denna natt, saknar jag min familj så himla mycket. Den lilla klumpiga gosiga flock jag är del av, delad på två med tillkommande medlemmar. Åh jag vad saknar den, åh vad jag tycker om den. Tänk att vi klarade av att delas på två och ändå blev vi bara bättre. Tänk va. Vi är på ju bäst på hela klotet. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0