Jag och alla andra, alla andra vid mina händer, mina händer runt deras strupar.
Ser du när jag ler, ser du allt som inte jag ser. För jag vet vad jag känner på insidan - uppfattar inte vad jag är på utsidan, bara att jag försöker att inte vara som dem eller alla andra. Inte alla. Det finns de människor som värmer mig när det blåser kallt,som jag ser upp till fast de kanske inte orkar med mig, så önskar jag kunde vara som dem.
- Att jag vore lika klok som du, och alltid har det som är sant i både hjärtat och på tungan. Du är min ängel för du vågar vara rak. Emma.
- Att jag gav intrycket av att allting löser sig och att dagen är just nu, inte imorgon när man oroar sig. Du gör faktiskt det, även om du inte ens tror på det själv. Abelina.
- Att jag kunde vara mig själv rakt igenom som du alltid tycks lyckas med, och att jag blir någon som någon annan kan se upp till så som jag ser upp till dig. Syster.
- Att jag kunde vara lika duktig som du på att beskriva det som känns i både rätt och fel, sann och falsk eller enkel och svår tid. Sofia.
Men jag vill fortfarande vara mig själv, annars blir jag som dem, inte sant? Men bara så ni har vetskapen, som jag borde givit till er för längesedan, om att ni gör mig till den jag vill vara - till bara endast mig själv.
För jag ogillar de människor som har förmågan att få andra till personer de inte är, för vem känner den personen? Ingen egentligen, skulle jag säga, medans jag skulle fattas som den utan det, som hade så jävla fula kläder i åttan, jag förtjänade väl inga vänner?
Nu har jag dem bästa, med hjärtan och sinnen på rätt plats.
- Att jag vore lika klok som du, och alltid har det som är sant i både hjärtat och på tungan. Du är min ängel för du vågar vara rak. Emma.
- Att jag gav intrycket av att allting löser sig och att dagen är just nu, inte imorgon när man oroar sig. Du gör faktiskt det, även om du inte ens tror på det själv. Abelina.
- Att jag kunde vara mig själv rakt igenom som du alltid tycks lyckas med, och att jag blir någon som någon annan kan se upp till så som jag ser upp till dig. Syster.
- Att jag kunde vara lika duktig som du på att beskriva det som känns i både rätt och fel, sann och falsk eller enkel och svår tid. Sofia.
Men jag vill fortfarande vara mig själv, annars blir jag som dem, inte sant? Men bara så ni har vetskapen, som jag borde givit till er för längesedan, om att ni gör mig till den jag vill vara - till bara endast mig själv.
För jag ogillar de människor som har förmågan att få andra till personer de inte är, för vem känner den personen? Ingen egentligen, skulle jag säga, medans jag skulle fattas som den utan det, som hade så jävla fula kläder i åttan, jag förtjänade väl inga vänner?
Nu har jag dem bästa, med hjärtan och sinnen på rätt plats.
Kommentarer
Postat av: Sandra.
Men hur många gånger ska jag behöva säga det? Du är som mamma, allt rinner av dig som en vaxduk. DU ÄR. Jag har alltid varit imponerad av din kraft, din glöd och den där mystiska skogsanden som alltid får det virvla i ditt hår. Varför inser du inte att du tillför MINST lika mycket för de här personerna som de tillför dig? Hur kan du, som alltid säger allting rätt i ansiktet på mig, blåljuga så för dig själv? Den enda personen som du verkligen känner.
Trackback
