la colone vertebral

Så hör jag på dig, mellan gråten, att det brister för dig vid kanten av vad du skulle kalla perfektion. Och jag förstår, för det syns ju så tydligt på dig vid varenda liten rörelse och varenda litet ljud, att du blivit så fruktansvärt hjälplöst kär i honom. Alla små fniss och gråt har varit så tydliga redan från början, så självklara från din sida, och allt som vi analyserat. Ibland först från din sida, men även självständigt från min eftersom du så blint inte ser vissa saker. 

 

Från första parkett ser jag ju, hur han i sin självständiga förklädnad ska vara precis den som alla hans kompisar förväntar av honom att han ska vara, ska vara den som han själv egentligen kanske hade velat vara, ska vara den som uppenbarligen alltid ska vara svårläst och få dig att vackla av minsta lilla ord omedveten av sin verbala styrka. 

 

Här ifrån ser jag hur han alltid i slutändan vacklar vid kanten och ger med sig, för dig. Hur hans ansikte börjar le när du plötsligt står där med, enligt dig, alldeles för ruffsigt hår och luktar gott och ser på honom, ungefär exakt så som han ser på dig. Men detta ser ju inte du, inte han heller för den delen. 

 

Kanske skulle vissa nöja sig med bara vetskapen att någon annan tänker på än innan de somnar. Men kanske inte när personen befinner sig i ett annat land. "Jag är heller lycklig nu än om 25 år". Kär Elin från Åmål, jag förstår dig! 

 

Men kanske, min kära fina känsliga vän med perfekt rakt hår, så känns det bättre att veta att detta är lika jobbigt för honom som för dig. Att han faktiskt, även om han är värdelös på att uttrycka sig av flera anledningar, kanske inte alls skiter i det så som han säger nu. 

 

(nu började jag också gråta.fan) 

 

Så ja, kanske är det precis såhär man reagerar vid första intrycket, men bestäm inte redan i förväg när dina sista och första tårar ska falla och när detta ska vara över. Vem tusan strök möjligheten att detta kommer ge mer än du någonsin fått innan? Inte fan var det jag.

 

Vi skyller på Frank. Jävla snygga läskiga pappan för att han fått för sig det!