Vara osäker och borttappad var så, förra året.
Lite som att stå och vänta på att få höra startskottet och börja springa. Eller som att domaren snart blåser av att matchen har börjat, och man ska ta sig någonstans och göra lite nytta. Men jag står ganska stilla nu, väntar på.. Någonting. Allt är ju så bra förutom det där lilla.
Hur blir man av med den dåliga vanan som man levt med i snart ett helt halvt år? Den som känns som en stickad kliande tröja som man verkligen inte vill ha på sig, men man älskar färgen för mycket för att slänga. Jag har ju svarat egentligen. Skaffa en ny favoritfärg. Men då var ju problemet igen, hur ändrar man det när mer än hälften av ens rum har den färgen?
Hej det nya året kommer jag bli friad till, icke gravid, snygg och bedrövligt bra på franska nu när det är du som regerar? För om det är tillåtet så har jag några önskningar som jag skulle uppskatta att få i uppfyllelse. Något som jag lärde mig förra året var i alla fall att jag tror för gott om allting. Att jag förlitar mig lite väl mycket på ungefär allting förutom Mirela. Speciellt horoskop. Är väl förmodligen precis som alla andra människor på denna jord även om jag ibland vill tro att jag är unik. Som alla andra vill man ha det bestämt för sig om hur ens problem ska lösas och om det kommer nya så lösar man dem ungefär som de tidigare.
Och mitt horoskop säger att jag inte kommer få kärleken förens till hösten. Vilket skittecken har jag fötts i som tar så lång tid på sig? Det är ju mist 8 månader kvar tills det är höst. Jag har till och med fler anledningar till carför jag behöver kärleken nu.
1. Har massa nya fina underkläder som inte gör någon nytta av att bara jag ser dem.
2. Jag når inte glasen i lägenheten ( killar brukar ju vara överlägset längre än mig).
3. En lägenhet som ofta bara innehåller mig och borde fyllas mer.
4. Sover helst sked, och nu har jag till och med tappat bort nini.
5. Enda anledningen egentligen. Jag har en jävla massa kärlek som jag vill ge men som jag just nu slösar på att vara patetiskt och respektlös mot mig själv i försöket att visa mig för någon. Ge mig en röst att tala med, min mage spricker av allt som jag vill säga och mena.
Hur blir man av med den dåliga vanan som man levt med i snart ett helt halvt år? Den som känns som en stickad kliande tröja som man verkligen inte vill ha på sig, men man älskar färgen för mycket för att slänga. Jag har ju svarat egentligen. Skaffa en ny favoritfärg. Men då var ju problemet igen, hur ändrar man det när mer än hälften av ens rum har den färgen?
Hej det nya året kommer jag bli friad till, icke gravid, snygg och bedrövligt bra på franska nu när det är du som regerar? För om det är tillåtet så har jag några önskningar som jag skulle uppskatta att få i uppfyllelse. Något som jag lärde mig förra året var i alla fall att jag tror för gott om allting. Att jag förlitar mig lite väl mycket på ungefär allting förutom Mirela. Speciellt horoskop. Är väl förmodligen precis som alla andra människor på denna jord även om jag ibland vill tro att jag är unik. Som alla andra vill man ha det bestämt för sig om hur ens problem ska lösas och om det kommer nya så lösar man dem ungefär som de tidigare.
Och mitt horoskop säger att jag inte kommer få kärleken förens till hösten. Vilket skittecken har jag fötts i som tar så lång tid på sig? Det är ju mist 8 månader kvar tills det är höst. Jag har till och med fler anledningar till carför jag behöver kärleken nu.
1. Har massa nya fina underkläder som inte gör någon nytta av att bara jag ser dem.
2. Jag når inte glasen i lägenheten ( killar brukar ju vara överlägset längre än mig).
3. En lägenhet som ofta bara innehåller mig och borde fyllas mer.
4. Sover helst sked, och nu har jag till och med tappat bort nini.
5. Enda anledningen egentligen. Jag har en jävla massa kärlek som jag vill ge men som jag just nu slösar på att vara patetiskt och respektlös mot mig själv i försöket att visa mig för någon. Ge mig en röst att tala med, min mage spricker av allt som jag vill säga och mena.
Kommentarer
Trackback
